Varför ges möjligheten att bli smord med olja vid våra gudstjänster i St Peter?

Vid flera tillfällen i Gamla testamentet blir människor smorda med olja. Ibland handlar det om en kung som blir insatt i sin uppgift. Oljan är då ett yttre tecken på att kungen är smord med Guds kraft och välsignelse för att klara av denna uppgift som Gud har gett. Han blir ”den smorde”, mashiach (Messias).

När Jesus inledde sin verksamhet sa han i Nasarets synagoga: ”Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga…” (Luk. 4:18–19). Och han sände sina tolv lärjungar att smörja de sjuka med olja (Mark 6:13). Därför är det inte förvånande att de första kristna och den tidiga kyrkan använde helig olja bland annat för att smörja den som döptes, konfirmerades eller vigdes till något av kyrkans ämbete.
En av den metodistiska rörelsens välsignelser har varit att peka på hela gudsfolkets betydelse i gudstjänstlivet och för kyrkans uppdrag i världen. I Nya testamentet omtalas de kristna till och med som ett ”konungsligt prästerskap”, jfr 1 Petr 2:9. Därför är det väldigt fint att kunna erbjuda tillfällen för kristna att få förnyelse och ta del av Andens kraft och utrustning genom att bli smord med olja. Kung David behövde Guds kraft för sin uppgift (1 Sam 16:13), och du och jag behöver det för vår uppgift!
I den metodistiska gudstjänstboken finns det en ordning för att smörja med helig olja som ett tecken på överlåtelse och mottagande av helig Ande. Det är den ordningen vi följer när vi i St Peters kyrka erbjuder tillfälle att bli smord med olja.
Kung David utbrister i sin mest älskade psalm, Ps 23:5: ”Du smörjer mitt huvud med olja”. De orden ger ännu en dimension av den heliga oljan. Herdar smörjer än idag fårens huvud med olja för att skydda dem mot maskar som annars kryper in i hårbotten. Oljan är i Davids psalm ett tecken på Andens rustning (jfr. frälsningens hjälm i Ef 6:17). Att få bli smord med Andens olja kan också vara att ta emot det beskydd för tankar och känslor som annars vill dra oss till mörkret i stället för till livets ljus (Fil 4:7)

Smörjelsen med olja handlar också om helande enligt de kända raderna i Jakobs brev, 5:14–15. Förbön med olja är i högsta grad något levande i många kristna traditioner och många har upplevt hur Gud har gripit in och helat sjukdom, svaghet, brist och vacklande.
När vi smörjs med olja kan vi också tänka på den barmhärtige samariern som häller olja och vin i den slagne mannens sår. Det är en berättelse om hur Jesus Kristus ständigt ger av sig själv rakt in i vår nöd och smärta, rakt in vårt behov av kraft och skydd.

Gud, vår skapare, tack för den beröring som ger oss liv.
Jesus, vår försonare, tack för din helande kärlek.
Heliga Ande, tack för den kraft du smörjer oss med.
(Bön ur Gudstjänstbok för Metodistkyrkan)